Enligt Swissmem-indexet ökade omsättningen i den schweiziska teknikindustrin med 2,5 procent under första halvåret 2026 jämfört med samma period föregående år. Nästan uteslutande stora företag var ansvariga för denna ökning. För små och medelstora företag minskade omsättningen under samma period med 3,8 procent. Orderbokningarna ökade med 12,1 procent jämfört med föregående årsperiod. Denna höga ökning måste sättas i perspektiv, eftersom värdet föregående år var mycket lågt, vilket gör att ökningen återspeglar en stark basffekt. Produktionskapacitetsutnyttjandet i företagen nådde 81,1 procent under andra kvartalet, vilket fortfarande ligger långt under det långsiktiga genomsnittet på 85,6 procent.
EU står för exporttillväxten
Den schweiziska teknikindustrins varuöverföringar nådde ett värde på 34,5 miljarder franc under första halvåret 2026. Jämfört med föregående årsperiod ökade de med 1,7 procent. Huvudansvariga för denna ökning var exporterna till EU (+3,4 %). Å andra sidan utvecklade sig de asiatiska marknaderna svagt (+0,9 %), och nedgångstrenden i USA fortsatte (-5,3 %). Även inom de viktigaste varugrupperna visade sig en ojämn utveckling under första halvåret 2026. Nedgångar jämfört med samma period föregående år noterades i exporten av mät-, test- och precisionsinstrument (-3,0 %) samt maskiner, apparater och mekaniska anordningar (-2,1 %). En kraftig ökning fanns i järnvägs-, väg- och luftfarkoster (+19,3 %), där enskilda storskaliga beställningar var ansvariga för detta. Högre varuöverföringar fanns också bland elektriska maskiner, apparater och andra elektrotekniska varor (+5,5 %) samt metaller och metallvaror (+4,2 %).
Marginaltryck dämpar optimismen
"Återhämtningen i den schweiziska teknikindustrin har fortsatt. Den är dock fortfarande skör, ojämnt fördelad – och har nyligen förlorat lite i dynamik", kommenterar Stefan Brupbacher, direktör Swissmem. "Vi oroas av att EBIT-marginalerna försämrats under det senaste året nästan över hela linjen: En fjärdedel av företagen har negativa EBIT-marginaler, ytterligare 29 procent kan knappt möta kapital- och FoU-kostnaderna. Det är farligt, eftersom medel för framtida investeringar då torrläggs. Därför är det tvingande och brådskande att företagen befrias från byråkratikostnader och reguleringsbörda."
Positiva signaler kan härledas från industrins inköpschefsindex (PMI), som lovar tillväxt på nästan alla viktiga marknader. Även entreprenörer inom teknikindustrin uttrycker sig något optimistiskt: Under de kommande tolv månaderna förväntar sig 35 procent ökade beställningar från utlandet. 41 procent av företagen förväntar sig en konstant ordernivå.
Tullskillnad till EU blir en lokaliseringsnackdel
Riskerna är dock betydande. Ett återuppväckt krig i Mellanöstern, stigande energipriser och flaskhalsar i leveranskedjorna kan omedelbart kväva återhämtningstrenden. Dessutom har USA från och med slutet av juli 2026 infört en ny tullsats på 12,5 procent på varor från den schweiziska teknikindustrin. Det är 2,5 procentenheter mer än för produkter från EU. Utifrån de amerikanska undersökningarna om industriella överkapaciteter kan en ännu högre tullsats resultera och därigenom ytterligare öka tullskillnaden mot EU. Enligt en undersökning bland Swissmems medlemsföretag kan 42 procent av företagen fortfarande hantera tullskillnaden på 2,5 procentenheter. Klart mer än en tredjedel av företagen måste dock komma sina amerikanska kunder till mötes prismässigt för att behålla dem. 17 procent av företagen måste bära tullnackdelen själva för att kunna vara kvar på den amerikanska marknaden.
Skulle tullskillnaden mot EU öka skulle konsekvenserna bli drastiska. Vid fem procentenheter skulle USA-verksamheten vara allvarligt hotad för nästan hälften av företagen. Vid en skillnad på 7,5 procentenheter ökar denna andel till 58 procent. Efter att teknikindustrin 2025 förlorat ett exportvolym på en miljard franc på USA-marknaden jämfört med föregående år, skulle exporterna till USA komma ytterligare under press vid en högre tullsats.
För Martin Hirzel, president i Swissmem, är det klart: "Ett avtal som inte missgynnar oss jämfört med våra främsta konkurrenter är avgörande." Dessutom måste Schweiz som ett exportinriktat land uppnå fri tillgång med så många marknader som möjligt. Därför var det desto mer nedslående med Nationalrådets NEJ till frihandelsavtalet med Mercosur-staterna. "Detta beslut är inte bara nedslående. Det är absurt.", säger Martin Hirzel. "Vi kämpar med USA för att schweiziska produkter inte ska beläggas med högre tullar jämfört med de från EU. Samtidigt ser Nationalrådet till att det är precis så saken fortsatt är i den framtida marknaden Mercosur."
Frihandel med Kina och Mercosur: Två nyckelavtal för teknikindustrin
Kravet på ett frihandelsavtal med Mercosur stöds också av Swissmems medlemmar. Enligt undersökningen är det nummer två på önskelistan över nya avtal. Nummer ett är Kina. Därför är det desto mer glädjande att det förbundspresident Parmelin och hans team har kunnat uppnå en substantiell vidareutveckling av frihandelsavtalet med Kina. Det utökade avtalet ger företagen inom den schweiziska teknikindustrin en avsevärt bättre tillgång till den kinesiska marknaden.
Swissmem kräver att parlamentet godkänner avtalet med Mercosur under höstsessionen och därigenom korrigerar nationalrådets fel. Swissmem förväntar sig också att vidareutvecklingen av frihandelsavtalet med Kina så snart som möjligt ratificeras och träder i kraft. För den schweiziska teknikindustrin är båda av stor betydelse.
Swissmem-indexet för omsättningen och orderbokningarna i den schweiziska teknikindustrin baserar sig på data från cirka 250 rapporteringsföretag som samlas in kvartalsvis. Dessa företag utgör ett representativt urval av Swissmems medlemskap.
Ytterligare information ges av: Noé Blancpain, medlem av ledningen och chef för Kommunikation & Public Affairs Tel. +41 44 384 48 65 / Mobil +41 78 748 61 63 E-mail n.blancpain@swissmem.ch
Philippe Cordonier, medlem av ledningen och ansvarig för Suisse romande Tel. +41 44 384 42 30 / Mobil +41 79 644 46 77 E-mail p.cordonier@swissmem.ch