Att hantera onödiga antibiotikaförskrivningar

Ofta pressar patienter sina läkare att skriva ut onödiga antibiotika. Detta främjar resistens. Mer förtroende för patienterna kan hjälpa. Så lyder det överraskande resultatet av en studie stödd av SNF.

Årligen dör fem miljoner människor av bakteriella infektioner eftersom sjukdomsalstrare är resistenta mot antibiotika. År 2050 förväntas detta antal enligt WHO fördubblas. Nya läkemedel och terapier skulle kunna bromsa denna utveckling. Men lika viktigt är ansvarsfull hantering av dessa läkemedel.

"Vi är intresserade av i vilken utsträckning mänskligt beteende bidrar till att förvärra resistensproblemet," säger kommunikationsvetaren Peter J. Schulz, som stöds av SNF. "Då kan vi bryta de felaktiga mönstren." Hans team vid Università della Svizzera italiana USI har nu upptäckt en viktig justering: förtroendet som husläkare visar sina patienter.

Upp till nittio procent av alla antibiotika förskrivs i husläkarmottagningar. En del av dessa förskrivningar är dock onödiga, till exempel vid virussjukdomar som förkylningar - eftersom preparaten bara hjälper mot bakterier. Trots detta ber patienter ofta om en förskrivning, även när det inte är medicinskt motiverat. Och ibland får de sin önskan uppfylld.

Enligt Schulz varierar orsakerna till detta, tidspress på mottagningen eller brist på konfliktvilja kan spela en roll. "Här behövs klara gränser i den medicinska praktiken om vi verkligen vill bryta resistensen." Därför analyserade han i en studie som nu har publicerats interaktionen mellan läkare och patient vid förskrivning av antibiotika. Sådana undersökningar som beaktar båda perspektiven ömsesidigt är hittills sällsynta.

Män frågar mer efter antibiotika

Teamet intervjuade åtta husläkare och 101 av deras patienter i den italienskspråkiga Schweiz. De senare gav bland annat information om de skulle aktivt be om antibiotika under ett besök. Analysen identifierade några faktorer som spelar en roll här.

Människor som uppfattar sig själva som sjukdomsbenägna, och därför förmodligen önskar en så omfattande behandling som möjligt, frågar hellre om förskrivningar. Även män och personer med lägre utbildning vill oftare ha ett recept. För dessa demografiska grupper finns det enligt forskarna fortfarande ett behov av kunskapsöverföring.

Studien mätte också förtroendet som de två parterna har för varandra. Forskarna hade egentligen förväntat sig att mer förtroende för läkaren skulle korrelera med mindre efterfrågan på antibiotika. Detta var dock överraskande nog inte fallet.

Men det fanns ett annat samband: När en läkare litar mer på den sjuka personen, så frågar denna mindre efter antibiotika. Denna observation var oberoende av kön. "Det handlar troligen om en interaktionseffekt," säger Schulz. "Personen känner att läkaren litar på dem, och detta leder i sin tur till att de inte frågar." För att förstå denna process i detalj behövs dock större studier.

Rätt självbedömning man kan lita på

Ändå skulle insikten redan nu kunna användas för att minska den onödiga konsumtionen av antibiotika, exempelvis genom fördröjd förskrivning. Här utfärdar läkaren ett recept som bara kan lösas ut efter några dagar - om det då fortfarande är nödvändigt. För vid ofarliga virussjukdomar förbättras tillståndet ofta av sig själv efter några dagar om ingen bakteriell infektion tillkommer.

I länder som Nederländerna har denna metod avsevärt minskat konsumtionen, säger Schulz. I en vidare studie undersöker han nu om detta också kan fungera i det schweiziska hälsosystemet.

Enkelt uttryckt handlar det om så kallad empowerment - alltså strävan att mer involvera sjuka människor i medicinska beslut. "Det betyder i detta fall dock inte att de får antibiotika närhelst de vill," säger Schulz. Utan att läkaren litar på att patienten kan göra en korrekt bedömning av sitt eget hälsotillstånd. Och bara ta tabletterna när det verkligen behövs.

(*) A. Rinaldi et al.: A cross-sectional study examining the role of doctors' trust in patients' requests for antibiotics: a neglected perspective. Archives of Public Health (2025)

Texten till denna nyhet och mer information finns på den schweiziska nationalfondens hemsida.