Lästid : 2 minuter
Mer legat och mindre intäkter från insamlingar
Under räkenskapsåret 2024/2025 kunde Vinterhjälpen Schweiz återigen räkna med stor solidaritet: den totala summan av erhållna donationer har ökat till CHF 6'334'780 (föregående år: CHF 5'610'987). Vinterhjälpen Schweiz fick framför allt fler legat och bidrag från stiftelser, medan intäkterna från insamlingar sjönk från CHF 3'686'513 föregående år till CHF 3'323'935.
Främja hälsa och social delaktighet
Under rapportåret noterade Vinterhjälpen en projektkostnad på CHF 6'658'059. De mest kostsamma projekten är hälsokostnader, barnfrämjande och klädhjälp. Vinterhjälpen avhjälper ekonomiska nödsituationer för personer på fattigdomsgränsen. De som drabbas av ökade levnadskostnader måste avstå mycket. Genom sina tjänster bidrar Vinterhjälpen till att förbättra hälsan och social delaktighet för de drabbade och möjliggör lättnad och stunder av lycka.
Bland gästerna: tidigare förbundsråd Samuel Schmid
Genom delegerade församlingen, som organiserades av Vinterhjälpen Baselland, leddes av ordförande prof. Dr. med. Thierry Carrel och verkställande direktör Monika Stampfli. Som gäst deltog hedersordförande tidigare förbundsråd Samuel Schmid. Hälsningsord överlämnades av Daniel Spinnler, borgmästare i Liestal, Thomi Jourdan, vice regeringspresident Kantonen Basel-Landschaft och kommun- och länsledamot Pascale Meschberger. Monika Stampfli, som lämnar Vinterhjälpen i slutet av januari 2026, avtackades. Den framtida verkställande direktören, Valérie Grüter, tog tillfället i akt att presentera sig för de delegerade. Centrala styrelseledamoten Roberto Agosta bekräftades för tre ytterligare år på sin post.
Presskontakt:
Esther Güdel, kommunikation, esther.guedel@winterhilfe.ch, Tel. 044 269 40 51
Dr. Roland Plattner-Steinmann, vice ordförande och ordförande för Vinterhjälpen Baselland, praesidium.baselland@winterhilfe.ch, 079 874 06 55
Redaktörens anmärkning: Bildrättigheterna tillhör respektive utgivare.
Vinterhjälpen Schweiz uppstod i samband med den ekonomiska krisen på 1930-talet. Följderna av den stora depressionen nådde sin topp i Schweiz under vintern 1935/36. Mer än 100'000 människor var arbetslösa.
Denna ekonomiskt dramatiska situation för befolkningen föranledde förbundet att utöka den redan existerande arbetslöshetskassan. Emellertid var kassans tjänster inte enhetliga över hela Schweiz, utan hanterades regionalt, ibland till och med på kommunal nivå med stora variationer.
Speciellt under vintermånaderna märktes den ekonomiska nödsituationen, när ytterligare utgifter för bränsle, fasta skor, vinterkläder eller dyrare grönsaker och frukt krävdes. För de drabbade handlade det verkligen om överlevnad: risken att frysa ihjäl eller svälta var stor, liksom risken för att människor kunde få bestående skador från dålig näring.
Förbund, kantoner och sociala välfärdsinstitutioner var överens om att en 'omfattande åtgärd för att stödja ekonomiskt krisdrabbade offer' var brådskande nödvändig.
Obs: Texten "Om oss" är hämtad från offentliga källor eller från företagsprofilen på HELP.ch.
Källa : Vinterhjälpen Schweiz, pressmeddelande
Originalartikel på tyska publicerad den: Die Delegiertenversammlung der Winterhilfe Schweiz hat die Jahresrechnung für das Geschäftsjahr 2024/2025 verabschiedet
Automatisk översättning från tyska med stöd av artificiell intelligens. Innehållet har granskats för svenskspråkiga läsare. Endast originaltexten i pressmeddelandet är juridiskt bindande.