FHNW; Hochschule für Soziale Arbeit: «Det 'Hem' är inte den enda platsen där jag bor»

17.07.2026 | av Fachhochschule Nordwestschweiz

Klocka Lästid: 5 minuter


Fachhochschule Nordwestschweiz
Bildrättigheter: FHNW - Fachhochschule Nordwestschweiz

17.07.2026, Vad betyder egentligen en hemvistelse för det personliga livet? För första gången i Schweiz frågades barn och ungdomar i stationär vård själva om vad denna plats och människorna där betyder för dem. Långtidsstudien StePLife är nu avslutad – de första resultaten är klara och väcker uppmärksamhet.


Sex år, tre undersökningsvågor och 559 ungdomar från 90 hem i 15 tyskspråkiga kantoner i Schweiz: Med studien «StePLife – Stationär uppfostran i det personliga livet» har forskare från Hochschule für Soziale Arbeit FHNW och OST – Ostschweiz Fachhochschule för första gången i Schweiz systematiskt frågat barn och ungdomar i stationär vård vad 'hemmet' betyder för dem och hur nöjda de är med det. Nu är datainsamlingen avslutad; forskarna påbörjar en djupgående analys innan ytterligare vetenskapliga publikationer kommer att publiceras nästa år.

För medstudieledaren Prof. Dr. Dorothee Schaffner från Hochschule für Soziale Arbeit FHNW är resultaten lika överraskande som insiktsfulla: «Vi vet att ungdomar som är placerade i stationär vård under en tid måste hantera många förändringar. De lever samtidigt på flera platser med olika personer. På var och en av dessa platser måste de skapa social och rumslig tillhörighet, eftersom tillhörighet är ett grundläggande behov. Om de lyckas med det förbättras deras välbefinnande totalt sett – det visar data tydligt. Vi bör därför absolut stödja dem i att skapa tillhörighet.»

Inom den totala resultaten kan redan tre tydliga slutsatser dras.

'Hemmet' har mer än bara en adress

För den stora majoriteten av ungdomarna är boendegruppen bara en av flera platser där de bor. StePLife visar att 83 procent vid den första undersökningen bodde på minst ytterligare en plats förutom ‘hemmet’. Oftast var det hos modern, båda föräldrarna eller fadern. Några av ungdomarna hade fyra boendeplatser, några ännu fler.

Alla dessa platser påverkar hur ungdomarna mår. Det handlar både om den fysiska platsen och framför allt de personer som bor där med dem. Dorothee Schaffner sammanfattar detta resultat: «Det blir svårt om det inte går att skapa tillhörighet i ‘hemmet’ eller om känslan av tillhörighet inte kan uppstå någonstans – då är ungdomarnas välbefinnande lägre. Vi måste därför bättre förstå hur och var tillhörighet skapas. Och vi måste inkludera de relevanta platserna och nätverken för ungdomarna – även de utanför ‘hemmet’, för de är viktiga. Studien visar också imponerande att yrkes- eller kontaktpersoner i hemmet visserligen är viktiga för stöd, men ofta mindre viktiga för tillhörighet. Det måste beaktas när vi tänker på yrkespersonernas roll.»

Den som är viktig behöver inte nödvändigtvis bo i hemmet

Förutom boendeplats spelar social tillhörighet en stor roll för välbefinnandet. I genomsnitt nämner de intervjuade ungdomarna sex personer som är viktiga för dem. Det är anmärkningsvärt att de flesta av dem inte bor med dem i hemmet, utan utanför, det vill säga familjemedlemmar, släktingar eller vänner.

Särskilt anmärkningsvärt är att även djur räknas till de viktiga relationerna. Ibland är de till och med viktigare för ungdomarna än de yrkespersoner som vårdar dem i hemmet, vet Dorothee Schaffner: «En ungdom berättade om många konflikter i ursprungsfamiljen, om integritetskränkningar och mobbning i skolan. Enligt honom är det knappt tillförlitligt med människor. För honom står djur i främsta rummet: De accepterar honom som han är, de bråkar inte, de gläds åt uppmärksamheten och tycks förmedla positiva känslor till honom. Därför söker han också kontakt med djur på andra bostadsplatser.»

Övergångar är en del av det men är inte likadana för alla

Inget liv i stationär vård förflyter utan förändringar. Så flyttar vissa ungdomar under sin tid i vård till en annan boendegrupp eller ett annat ‘hem’, för några innebär tiden efter hemvistelsen en flytt till den första egna bostaden, men mer än hälften återvänder till familjen.

Medan dessa övergångar för de flesta inte utgör ett stort problem är de mycket utmanande för cirka en fjärdedel av de intervjuade ungdomarna. Det blir särskilt utmanande när viktiga relationer och stöd går förlorade vid en förändring. Dorothee Schaffner sammanfattar: «För alla ungdomar är det viktigt att väl planera och förbereda övergången från ‘hemmet’, för det kan vara riktigt krävande. Vi vet från vård-lämnar-forskningen att det i synnerhet vid övergången till ett självständigt liv är viktigt att erbjuda behovsanpassat stöd. Och studien visar att en fjärdedel av de intervjuade ungdomarna har stora svårigheter med det.»

StePLife synliggör att ‘hemmet’ är en viktig del i ungdomarnas liv, men inte allt. Dorothee Schaffner sammanfattar kärnfullt: «Viktigt är också det omkring, det innan och det efter.»

Studien i korthet

Titel: StePLife – Stationär uppfostran i det personliga livet

Huvudman: Hochschule für Soziale Arbeit FHNW och OST – Ostschweizer Fachhochschule

Ledning: Prof. Dr. Dorothee Schaffner (FHNW), Prof. Dr. Stefan Köngeter (OST, numera Universität Hamburg)

Löptid: 2021–2026

Stöd: Schweizerischer Nationalfonds SNF

Stickprov: 559 ungdomar (12–17 år) från 90 institutioner i 15 tyskspråkiga kantoner

Metod: Kvantitativ långtidssstudie med tre undersökningsvågor (2022/2023/2024) samt 29 biografiskt-narrativa intervjuer

Länk till projektsidan

www.steplife.ch

Kontakt

Fachhochschule Nordwestschweiz FHNW

Universitetet för socialt arbete
Prof. Dr. Dorothee Schaffner
Professor vid Institutet för barn- och ungdomsvård (specialiseringsområde ‘Ungdomars övergångar till arbetsmarknaden och självständigt boende’)


Hofackerstrasse 30
4132 Muttenz
T +41 61 228 59 35
M: dorothee.schaffner@fhnw.ch
www.fhnw.ch/sozialearbeit
Ytterligare information på www.fhnw.ch

Die Hochschule für Soziale Arbeit FHNW

Hochschule für Soziale Arbeit FHNW med platser i Olten och Muttenz är lokalt och regionalt förankrat, internationellt nätverkat och allmänt erkänt för sina tjänster inom utbildning och fortbildning, forskning och tjänst. I sitt forsknings- och utvecklingsfokus ‘Social Innovation’ analyserar, initierar och följer man innovationsprocesser i samarbete och utbyte med praxis. Genom detta främjar man professionaliseringen av socialt arbete och bidrar i hög grad till förståelsen och den innovativa hanteringen av sociala problem och samhälleliga utmaningar.

Ytterligare information på www.fhnw.ch/hsa

Fachhochschule Nordwestschweiz FHNW
Dominik Lehmann
Kommunikationschef FHNW
Bahnhofstrasse 6
5210 Windisch
T +41 56 202 77 28
dominik.lehmann@fhnw.ch
www.fhnw.ch

Redaktörens anmärkning: Bildrättigheterna tillhör respektive utgivare. Bildrättigheter: FHNW - Fachhochschule Nordwestschweiz


Kort sammanfattning av artikeln: « FHNW; Hochschule für Soziale Arbeit: «Det 'Hem' är inte den enda platsen där jag bor» »


Fachhochschule Nordwestschweiz


Fachhochschule Nordwestschweiz FHNW omfattar tio högskolor med fakulteter för tillämpad psykologi, arkitektur, byggnation och geomatik, design och konst, informationsteknik, livsvetenskaper, musik, lärarutbildning, socialt arbete, teknik och miljö samt ekonomi. Campus för FHNW är belägna i de fyra kantonerna Aargau, Basel-Landschaft, Basel-Stadt och Solothurn.

Runt 14 500 studenter är inskrivna vid FHNW. Över 1 300 lärare förmedlar praktisk och marknadsorienterad kunskap i 34 kandidat- och 24 masterprogram samt i många fortbildningserbjudanden. FHNW:s akademiker är eftertraktade specialister.

Obs: Texten "Om oss" är hämtad från offentliga källor eller från företagsprofilen på HELP.ch.

Källa: Fachhochschule Nordwestschweiz, pressmeddelande

Originalartikel på tyska publicerad den: FHNW Hochschule für Soziale Arbeit: «Das ‘Heim’ ist nicht der einzige Ort, an dem ich wohne»


Automatisk översättning från tyska med stöd av artificiell intelligens. Innehållet har granskats för svenskspråkiga läsare. Endast originaltexten i pressmeddelandet är juridiskt bindande.