Förbundsrådet vill stabilisera och modernisera AHV

Vid sin reträtt den 7 mars 2025 hade förbundsrådet en första diskussion om nästa AHV-reform (AHV2030). Trots redan genomförda reformer fortsätter den demografiska utvecklingen att vara en utmaning för AHV-finanserna. För förbundsrådet är det viktigt att utarbeta ett förslag som tar hänsyn till kort-, medel- och långsiktiga samhällsutvecklingar. Motionen SGK-N 21.3462 'Uppdrag för nästa AHV-reform' ger förbundsrådet i uppdrag att lägga fram ett förslag till parlamentet senast i slutet av december 2026 för att stabilisera AHV för perioden 2030 till 2040.

För att nästa reform ska kunna få genomslag under denna tidsperiod, fastställde förbundsrådet vid sitt möte den 14 maj 2025 målen och riktlinjerna för AHV2030: att stabilisera och modernisera AHV, säkerställa pensionsnivån, fördela kostnaderna för den demografiska utvecklingen solidariskt och skapa incitament för fortsatt anställning efter referensåldern.

Under de kommande åren kommer de yngsta babyboomarna att uppnå referensåldern. För närvarande har cirka 2,5 miljoner personer en AHV-pension. År 2030 beräknas det vara 2,8 miljoner och år 2035 cirka 3 miljoner. Samtidigt växer knappt arbetskraften. Förhållandet mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet pensionärer kommer att försämras ytterligare. Trots att AHV-avgifterna har ökat de senaste decennierna på grund av ökade lönesummor räcker de inte för att kompensera de demografirelaterade extrautgifterna för AHV.

AHV:s finansieringsbehov beror på olika faktorer, särskilt när en ytterligare finansiering av den 13:e AHV-ålderspensionen kommer att träda i kraft; även flera pågående lagstiftningsprojekt är avgörande (efterlevandepensioner, mittinitiativen för rättvisa AHV-pensioner även för gifta par). Utan åtgärder förväntas AHV enligt nuvarande uppskattningar, enligt driftsberäkningen 2023, ha ett kassaunderskott på cirka 2,5 miljarder schweizerfranc år 2030 och 5,7 miljarder år 2040. Skulle parlamentet och folket anta finansieringen av den 13:e AHV-ålderspensionen, som föreslagits av förbundsrådet, skulle det årliga finansieringsbehovet minska till uppskattningsvis 500 miljoner schweizerfranc år 2030 och 4 miljarder år 2040.

För att säkra AHV:s finansiering för perioden 2030 till 2040 vill förbundsrådet öka AHV-intäkterna genom de nuvarande finansieringskällorna. Till detta ändamål har han gett EDI i uppdrag att granska olika åtgärder med möjlighet att tidsbegränsa dem för att täcka den kritiska perioden när babyboomarnas tryck på AHV-finanserna är som störst. Förbundsrådet vill också pröva en interventionsmekanism för det fall AHV:s ekonomiska situation skulle försämras eller politiska beslut inte fattas i tid.

Dessutom vill man främja fortsatt sysselsättning efter att ha nått AHV-referensåldern. För detta ändamål avser man att avskaffa åldersgränsen på 70 år i AHV, höja fribeloppet och göra förtida pensionering mindre attraktivt. Dessa åtgärder skulle möta arbetskraftsbehovet i ekonomin och skapa arbetsincitament.

För att anpassa AHV till samhällsförändringarna övervägs åtgärder på förmåner och bidrag, t.ex. individuellt tilldelade uppfostrings- och vårdkrediter eller bekämpning av missbruk i samband med utdelningar, på vilka inga avgifter är skyldiga. Förbundsrådet har dessutom gett EDI i uppdrag att undersöka hur digitaliseringen kan främjas och datagrunderna för framtida reformer kan förbättras. Förbundsrådet kommer att pröva de olika riktlinjerna och därefter besluta vilka av dem som ska följas upp i reformen. Hösten 2025 kommer förbundsrådet att presentera sina riktlinjer för AHV2030. I början av 2026 ska förslaget skickas på remiss.

Högre referensålder är för närvarande inget ämne, men diskussion i samband med nästa reform En högre referensålder är dock inte ett alternativ för förbundsrådet inom ramen för reformen AHV2030. Röstarna har tydligt sagt nej till en höjning 2024. Dessutom skulle en generell höjning av referensåldern kräva en lång övergångsperiod och kompensationsåtgärder. Därför skulle höjningen inte få effekt nog på AHV-finansieringen för att säkra finansieringen under den kritiska fasen. Förbundsrådet, däremot, kommer att fördjupa sig i under vilka förhållanden en högre referensålder skulle kunna övervägas och om civilståndsoberoende pensionsplanering kan vara möjligt. Man vill diskutera dessa frågor i samband med nästa reform baserat på dokumenterade data. Förbundsrådet avstår dessutom från att införa nya finansieringskällor, som t.ex. en finansiell transaktionsskatt, arvsskatt eller fastighetsvinstskatt. Man vill koncentrera sig på de nuvarande finansieringskällorna.