Tidigt upptäckt och prevention fortsätter även i jubileumsutgåvan av cancerbarometern att vara mycket viktigt för majoriteten av de tillfrågade. Trots detta höga godkännande utnyttjas vissa åtgärder, såsom HPV-vaccinationen eller förebyggande undersökningar för lungcancer, fortfarande sällan, säger Lukas Golder, medansvarig för forskningsinstitutet gfs.bern. Jämför man livmoderhalsprovet eller mammografin med PSA-testet för prostatacancer tar kvinnorna cancerförebyggandet betydligt mer seriöst än männen.
Schweiz investerar lite i prevention - klar majoritet kräver mer En av de centrala insikterna från den 5:e vågen av MSD-cancerbarometern är det tydliga åtagandet från de tillfrågade att göra mer investeringar i förebyggande åtgärder. I Schweiz investerades cirka 0,48% av BNP i förebyggande åtgärder år 2022. Jämfört med grannländerna investerar Schweiz relativt lite i förebyggande åtgärder i förhållande till BNP (Tyskland: 0,99%, Österrike: 0,83%, Italien: 0,54%). På frågan om Schweiz borde investera mer, lika mycket eller mindre pengar i förebyggande åtgärder i framtiden är ståndpunkten tydlig: två tredjedelar vill investera mer, 24% lika mycket och bara 3% mindre.
Tidiga upptäcktsåtgärder: viktiga men underutnyttjade Inom ramen för en representativ undersökning från 2 till 19 februari 2026 intervjuades 1 264 personer (över 18 år) över hela Schweiz av forskningsinstitutet gfs.bern på uppdrag av MSD Schweiz. När det gäller tidiga upptäcktsåtgärder (t.ex. cancerscreening) och tidig behandlingsstart efter en cancerdiagnos bedömer cirka nio av tio av de tillfrågade dessa även under jubileumsåret som "mycket viktiga" eller "något viktiga".
Medan kvinnospecifika tidiga upptäcktsåtgärder får brett godkännande är det betydligt lägre för mansspecifika: 91% anser att livmoderhalsprovet ("Pap-test" för tidig upptäckt av eventuella förändringar i livmoderhalsen) är "mycket viktigt" eller "något viktigt" och 88% bedömer mammografin (röntgen av kvinnobröst för tidig upptäckt av bröstcancer) motsvarande. För män ser det något annorlunda ut: 76% anser att självrannsakan för testikelcancer är "mycket eller något viktigt", och det så kallade "PSA-testet" (blodprov för prostatavirusantigenet) för tidig upptäckt av prostatacancer bara 65%. Tarmscreening, tidig upptäckt av lungcancer samt vaccination mot HPV (humana papillomavirus) får mellan 69% och 83% godkännande från både kvinnliga och manliga svarande.
Trots att alla tidiga upptäcktsåtgärder anses "viktiga" har bara några genomförts minst en gång: Livmoderhalsprovet har gjorts av 78% och mammografin av 58% av de tillfrågade minst en gång. Mindre än hälften har någon gång genomgått en hudkontroll som förebyggande åtgärd mot hudcancer (47%), en tarmscreening 45%, ett PSA-test 41%. Bara några få har vaccinerats mot HPV (18%) eller deltagit i en tidig upptäckt av lungcancer (8%). Skillnaden mellan den uppfattade vikten och genomförandet av tidiga upptäcktsåtgärder kvarstår även i den 5:e vågen av cancerbarometern.
Nationella strategier och samordning efterfrågas Intressant är nu att - trots att tidiga upptäcktsåtgärder inte regelbundet används - vill respondenterna ändå att medel tilldelas cancerförebyggande under den nationella cancerplanen: mellan 77% och 92% vill ha finansiering för de tidigare nämnda tidiga upptäcktsåtgärderna. Även rättvisa betonas starkt i årets undersökning: 98% av de tillfrågade önskar tillgång till cancerprevention och -behandling oavsett inkomst.
En enhetlig tillgång till cancervård - oavsett inkomst och bostadsort - önskar 97% av deltagarna. 88% kräver nationell samordning i kampen mot cancer. Intressant är också att 94% av de tillfrågade tror att långsiktiga besparingar kan uppnås genom investeringar i cancerprevention och tidig upptäckt. I huvudsak är 84% övertygade om att nationell samordning i cancerbekämpning skulle ge mer effektivitet och kvalitet. I detta sammanhang är 73% av de tillfrågade övertygade om att federationen bör ta den ledande rollen i cancerbekämpning. Däremot visar sig frågan om huruvida federationen, kantonerna eller båda lika mycket ansvarar för cancerförebyggande (prevention och tidig upptäckt) att 54% anser båda som lika ansvariga, 35% federationen och bara 7% kantonerna som ansvariga.
"Med tanke på att kantonerna i Schweiz för närvarande har den suveräna kontrollen över deras hälso- och sjukvård, visar dessa resultat en trend i motsatt riktning." Citat Lukas Golder, gfs.bern
Femårsanalys av cancerförsörjningsbarometern Sedan den första undersökningen 2021 har monitorn visat en stabil bild: Befolkningen bedömer den medicinska kärnvården - sjukhusvård, behandling, medicinsk vård - övertygande positivt, med senast till och med något ökande värden. De pandemirelaterade utmaningarna för vården har normaliserats. Nöjdheten är över 90 procent bland personligen drabbade med sjukhusvård och åtkomst till behandling.
Samtidigt avslöjar femårsjämförelsen envisa svagheter: Eftervård i hemmet, psykologiskt stöd och stöd till vårdande anhöriga bedöms sedan 2021 sämre än andra delar av vården och har ibland försämrats ytterligare. I eftervården önskar klara majoriteter åtkomst till rådgivning för anhöriga, rätt till psykologisk eftervård och statligt stöd vid återgång till arbete.
Skillnaden mellan inställning och beteende i prevention är också konstant: Stora majoriteter anser att tidig upptäckt av cancer är mycket viktigt, men den faktiska användningen av många erbjudanden - såsom lungcancer-screening, HPV-vaccination eller tarmscreening - förblir låg. I den internationella jämförelsen investerar Schweiz också lite i prevention jämfört med BNP. Befolkningen kräver mer investeringar i prevention.
Nytt i undersökningen 2026 visar sig att önskemålet om nationell samordning har blivit större: Federationen bör ta ansvar tillsammans med kantonerna. Personer bör inte nekas åtkomst till tidiga upptäckt och förebyggande åtgärder beroende på inkomst eller bostadsort. Befolkningen önskar att detta regleras nationellt - rättvist och lika för alla.
Källa MSD Cancerförsörjningsmonitor 2026: Tydlig ståndpunkt från befolkningen: Prevention är ett måste. Nationella lösningar och tydliga strategier får stort stöd. gfs.bern.
Forskningsinstitut gfs.bern Det fullt ansvariga forskningsinstitutet gfs.bern kan förlita sig på en mycket lång tradition inom empirisk samhällsforskning. Grundat 1959 som Sällskapet för främjande av empirisk samhällsforskning i Schweiz (GfS), har det drivit som en egen affärsenhet inom GfS- Forskningsinstitut AG sedan 1986 och sedan 2004 med sin egen företagsnamn som gfs.bern ag socialempirisk forskning med fokus på politik- och kommunikationsforskning. gfs.bern ser sig som en metodisk helhetstjänstleverantör med beprövade innehållsmässiga specialiteter. Företaget strävar efter att uppnå marknadsledarskap inom området tillämpad samhällsforskning (konkret: undersökningsforskning med Face-2-Face, telefon-, online- och skriftliga intervjuer) och har kunnat behålla detta försprång i analys av politiska beslutsprocesser i cirka 20 år. gfs.bern har särskilt bidragit väsentligt till den empiriska samhällsforskningen om samhällspolitiska och direktdemokratiska beslutsprocesser i Schweiz. Det har också långvarig erfarenhet av att övervaka politik- och policysprocesser. Aktuella undervisningsuppdrag vid universiteten i Zürich, Bern och Fribourg samt vid olika yrkeshögskolor bidrar till att tillgängliggöra de erhållna insikterna i utbildningen och regelbundet reflektera vetenskapligt över det egna arbetet.
För mer information, besök www.gfsbern.ch. Besök oss gärna för mer information på www.msd.ch de.msd-animal-health.ch www.msd- gesundheit.ch www.mymsd.ch
Copyright © 2026 Merck & Co., Inc., Rahway, NJ, USA och deras dotterbolag. Alla rättigheter förbehållna. CH-NON-03321 04/2026.
Mediekontakter:
Mediekontakt gfs.bern
Lukas Golder, medansvarig gfs.bern
lukas.golder@gfsbern.ch
Tel. +41 31 311 62 10
Mediekontakt MSD Schweiz
Antonio Ligi, Head of Communications
media.switzerland@msd.com
Tel. +41 76 203 44 96