Nedskräpning i Schweiz minskar men orsakar alltmer missnöje

Nedskräpning har negativa effekter på människor, miljö och ekonomi: Skräp som ligger och skräpar minskar livskvaliteten och säkerhetskänslan hos befolkningen och försämrar en plats image. Det förorenar inte bara mark, växter och vatten, utan medför också höga kostnader: I Schweiz spenderas årligen cirka 200 miljoner franc på att städa upp nedskräpning. Den goda nyheten är att nedskräpningen i Schweiz har minskat kontinuerligt under de senaste tio åren. Det visar resultaten av den årliga undersökningen från det schweiziska kompetenscentret mot nedskräpning IGSU. Undersökningen har genomförts sedan 2015 och visar på en stadig, liten förbättring sedan starten. «Från 2015 till 2019 visade sig en lätt förbättring av nedskräpningssituationen i Schweiz varje år. Under 2020 kunde vi inte genomföra någon undersökning på grund av coronapandemin. Efter en stagnation av situationen med nedskräpning under 2021 fortsätter dock trenden mot en förbättring av situationen med nedskräpning sedan 2022”, sammanfattar IGSU:s verkställande direktör Nora Steimer det senaste decenniet.

De tillfrågade stör sig mer på nedskräpning

2025 har IGSU-ambassadörsteamen i 31 städer och kommuner i hela Schweiz intervjuat 2776 personer om situationen när det gäller nedskräpning. I år ansåg 7,4 procent av de tillfrågade att det förekommer ”ganska mycket” eller ”mycket” nedskräpning på platsen för intervjun, 2024 var siffran 8,3 procent. När det gäller nedskräpning i hela Schweiz har situationen förbättrats avsevärt under många år: Medan 25 procent av de tillfrågade 2015 ansåg att det förekommer ”ganska mycket” eller ”mycket” nedskräpning i Schweiz, har siffran halverats till 12,5 procent inom tio år.

Sedan 2023 har frågan om hur mycket respondenterna störs av nedskräpning utvidgats till två mer specifika frågor: Respondenterna måste å ena sidan ange hur mycket de störs av nedskräpning i hela Schweiz och å andra sidan hur störande de upplever nedskräpningen på platsen där undersökningen genomförs. Medan 20 procent fortfarande kände sig störda av nedskräpning på platsen 2024, störs idag 25 procent «ganska mycket» eller «mycket» av det. Särskilt i tyskspråkiga Schweiz är ökningen från 2024 (M = 2,5) till 2025 (M = 3,0) tydlig, även om den uppskattade omfattningen av nedskräpning på plats i tyskspråkiga Schweiz faktiskt har minskat minimalt (M2024 = 2,0, M2025 = 1,9). Även när det gäller hela Schweiz stör sig något fler respondenter på nedskräpning 2025 än för ett år sedan: Medan 65 procent fortfarande störde sig ”ganska mycket” eller ”mycket” på nedskräpning i Schweiz 2024, var siffran knappt 68 procent 2025.

Ålderseffekten blir tydlig

Att de tillfrågade störs mer av nedskräpning trots att den förekommer i oförändrad omfattning kan enligt miljöpsykologen Ralph Hansmann från ETH Zürich bero på högre förväntningar på medmänniskor och städning. Den höjda renlighetsstandarden kan möjligen bero på olika offentliga aktiviteter för att öka medvetenheten om nedskräpning. Det är också anmärkningsvärt att olika generationer har olika uppfattningar: personer över 50 år upplever att nedskräpningen har förvärrats jämfört med föregående år, medan de tillfrågade under 30 år snarare upplever en förbättring. De äldre generationerna upplever inte bara mer nedskräpning, de störs också mer av det. «Även om nedskräpningen minskar något eller stagnerar, är vi fortfarande långt ifrån målet», betonar Nora Steimer. «Så länge det fortfarande hamnar skräp i naturen måste vi fortsätta att vidta åtgärder som sensibiliserar befolkningen för konsekvenserna av nedskräpning och motiverar dem att ändra sitt beteende.» Därför har IGSU också varit engagerat i vetenskaplig forskning i många år. Sedan två år tillbaka undersöker man till exempel i en stor schweizisk studie om nedskräpning vilka åtgärder som är effektiva mot nedskräpning i olika situationer. Sommaren 2025 genomfördes de första fältexperimenten: Tillsammans med forskare från Högskolan för tillämpad psykologi FHNW undersökte IGSU effekten av olika åtgärder mot nedskräpning i ”picknick- och fritidsområden” i nio schweiziska städer. Resultaten kommer att publiceras i början av 2026. Nästa år kommer fältexperiment att genomföras i ”matzoner runt takeaways” och 2027 planeras experiment i ”landsvägar”.

Kreativa installationer och djurens hjälp

Det är inte bara IGSU som kontinuerligt utvecklar nya åtgärder mot nedskräpning, även schweiziska städer och kommuner prövar ofta nya vägar och satsar på okonventionella metoder: Enligt Clea Winter från Fachstelle für Littering (specialistkontor för nedskräpning) satsar till exempel Zweckverband der Zuger Einwohnergemeinden für die Bewirtschaftung von Abfällen Zeba (Zebas specialförbund för avfallshantering) förutom klistermärken och affischer även på kreativa installationer: Bland annat väcker överdimensionerade cigarettfimpar, en fimparbadkar, röstningsaskfat eller fräcka hundbajsflaggor uppmärksamhet. Även Chur visar sig innovativt: Från 2026 får verkstaden stöd av den så kallade «Dreckspatz»: «Den tecknade fågeln i verkstadskläder blandar sig med humor och tydliga ord i avfallshanteringsfrågor och visar att upplysning också fungerar med charm, färg och ett ögonblick», avslöjar Dario Krättli, chef för verkstaden i staden Chur. Även staden Zürich är öppen för okonventionella metoder: «Regelbundna aktioner och kampanjer ger ständigt nya impulser – i år till exempel ett försök med engångsaskfat», förklarar Michael Ultsch, chef för stadssanering i staden Zürich. Försöket beslutades vid ett rundabordssamtal mellan federala myndigheter, tobaksindustrin, detaljhandlare, miljöorganisationer, kantoner och kommuner och genomfördes bland annat i staden Zürich för att motverka nedskräpning med cigarettfimpar.

Det krävs uthållighet

Staden Renens bekämpar bland annat nedskräpning med återanvändbara tallrikar: «Vid festivalen Festimixx 2025 med 15 000 besökare under en helg serverade matstånden och barerna uteslutande återanvändbara tallrikar», gläder sig Frédéric Schweingruber från avdelningen för hållbar utveckling i staden Renens. Och i Basel-Stadt har ett nytt åtgärdspaket mot nedskräpning trätt i kraft i år, som bland annat syftar till att förebygga nedskräpning genom riktad sensibilisering, konsekventa påföljder och en optimerad avfallshanteringsinfrastruktur, enligt Timo Weber, chef för avdelningen för avfall och råvaror i kantonen Basel-Stadt. Clea Winter från Zeba vet också att det krävs uthållighet när det gäller hantering av avfall: ”Tack vare ett stort antal åtgärder har nedskräpningen generellt sett stagnerat, men småskräp som cigarettfimpar, snuspåsar eller e-cigaretter finns fortfarande i oacceptabla mängder.” Därför fortsätter det schweiziska kompetenscentret mot nedskräpning IGSU att stödja städer och kommuner med beprövade och nya åtgärder samt vetenskapliga rön.

Citat

Clea Winter, avdelningen för nedskräpning, Zweckverband der Zuger Einwohnergemeinden für die Bewirtschaftung von Abfällen Zeba

«Med vår kampanj ‹För ett rent kanton Zug› tar vi ställning mot nedskräpning: med klistermärken och affischer – samt kreativa installationer som överdimensionerade cigarettfimpar, fimparbadkar, röstningsaskfat eller fräcka hundbajsflaggor. I skolorna pratar vi med nästa generation. Genom aktioner med företag, föreningar, asylsökande och befolkningen – till exempel ”Lorze-Putzete” – visar vi att varje insats mot nedskräpning räknas! Tack vare ett stort antal åtgärder har den allmänna nedskräpningen stagnerat, men småskräp som cigarettfimpar, snuspåsar eller e-cigaretter finns fortfarande i oacceptabla mängder. Låt oss fortsätta tillsammans: för ett rent kanton Zug, för en ren Schweiz, för en ren värld.

Frédéric Schweingruber, hållbar utveckling, staden Renens

«Staden Renens uppmanar arrangörer att använda återanvändbara tallrikar och bestick. Under festivalen Festimixx 2025, som lockade 15 000 besökare under en helg, serverade matstånden och barerna uteslutande återanvändbara tallrikar och bestick. I Renens engagerar sig även skolelever och IGSU-ambassadörsteamen mot nedskräpning. Sedan flera år tillbaka stöder staden Renens också en månatlig sopinsamlingskampanj som startades av två invånare och där flera volontärer deltar.»

Michael Ultsch, chef för stadsrenhållningen, staden Zürich

«Staden Zürich tar aktivt itu med problemet med nedskräpning: avfallshanteringsinfrastrukturen och rengöringsintervallen anpassas löpande efter behov. Regelbundna aktioner och kampanjer ger ständigt nya impulser – i år till exempel ett försök med engångsaskfat. Totalt sett håller renlighetsnivån i staden Zürich sig konstant på en hög nivå. Befolkningen anmäler engagerat oupptäckt skräp, och stadens renhållningsavdelning reagerar snabbt och pålitligt. På så sätt arbetar befolkningen och stadens förvaltning hand i hand för ett rent och livskraftigt Zürich.»

Timo Weber, chef för avdelningen för avfall och råvaror, kantonen Basel-Stadt

«Med det nya åtgärdspaketet mot nedskräpning, som kantonsrådet antog i våras, sänder kantonen Basel-Stadt ett tydligt signal om ökad renlighet och livskvalitet i det offentliga rummet. Genom riktad sensibilisering, konsekventa påföljder och en optimerad avfallshanteringsinfrastruktur ska medvetenheten hos befolkningen stärkas och nedskräpningen minskas på lång sikt – för en ren, attraktiv och livskraftig stad för alla.»

Dario Krättli, chef för Werkbetrieb, staden Chur

Nedsmutsning är fortfarande ett ständigt aktuellt tema i Chur – med affischkampanjer på skolgårdar, information på avfallshanteringsfordon, städdagar och områdespatronat har staden i åratal satt tydliga signaler mot avfall i det offentliga rummet. Från och med 2026 får verkstaden nu sympatiskt stöd av den fräcka ”Dreckspatz”: den tecknade fågeln i verkstadskläder blandar sig med humor och tydliga ord i avfallsfrågor och visar att upplysning också fungerar med charm, färg och ett blinkande öga – med upphöjd fjäder men utan upphöjd pekfinger.”

Mediekontakt
Nora Steimer
IGSU-verkställande direktör
043 500 19 91
076 406 13 86
medien@igsu.ch

IGSU
045 Zürich
Tel 043 500 19 99
info@igsu.ch
www.igsu.ch

Redaktörens anmärkning: Bildrättigheterna tillhör respektive utgivare.