Kokain är den näst mest använda illegala substansen i Schweiz efter cannabis. Enligt den senaste schweiziska hälsoundersökningen (2022) har cirka 1 % av befolkningen använt kokain under de senaste tolv månaderna. Det motsvarar nästan 60'000 personer. Olika datakällor, inklusive avloppsanalyser, tyder emellertid på att den verkliga omfattningen är mycket högre. Sedan 2000-talet har en kontinuerlig konsumtionsökning observerats. Parallellt ökar renheten och tillgängligheten av substansen samt kokainrelaterade behandlingsfall inom specialiserad missbruksvård och på sjukhus, med en tydlig dynamik sedan omkring 2015.
Kokainkonsumtionen begränsar sig inte till grupper av tungt beroende personer och den kända party- och helgkonsumtionen. Som analys av befintliga data antyder, finns det en anmärkningsvärd konsumtion även under vardagarna. Forskningsarbeten pekar på olika sammanhang för konsumtionen. Framhävs gör därmed vissa yrkesbranscher där kokain ibland används funktionellt, t.ex. för att öka prestationsförmåga, vakhet eller självförtroende. Till dessa hör gastronomi, byggbranschen samt konst- och underhållningsscenen. Främjande faktorer är bland annat hög prestationspress, långa eller oregelbundna arbetstider, uttalade gruppdynamiker samt arbetsrelaterad osäkerhet.
Kokainkonsumtion har införlivats i stora delar av samhället. Det är särskilt vanligt bland män och unga vuxna mellan 18 och 34 år. En stor del av konsumenterna är socialt integrerade, välutbildade och sysselsatta. Förutom tillfälliga konsumenter finns det en grupp som har en regelbunden till intensiv konsumtion och löper en ökad risk för hälsorelaterade och sociala problem. Övergången från en tillfällig till problemskapande konsumtion sker oftast gradvis och de drabbade söker ofta hjälp först när allvarliga personliga, sociala eller yrkesmässiga problem blir synliga.
"Kokainkonsumtionen i Schweiz är ett växande och mångfasetterat fenomen som omfattar både fritid och arbetskontexter. En effektiv förebyggande arbetet måste beakta denna verklighet mer och öppna nya vägar", betonar Frank Zobel, vice direktör för Sucht Schweiz. Det är sannolikt att befintliga förebyggande erbjudanden hittills inte tillräckligt når många arbetande personer med begynnande problematisk konsumtion. Rapporten förespråkar därför målmedvetna åtgärder i riskabla arbetskontexter. Lovande är selektiva och indikerade ansatser som riktar in sig specifikt på vissa yrkesgrupper och personer med uttalade riskegenskaper.
