Rapport om regenerativt jordbruk: Löften under lupp

Regenerativt jordbruk är på allas läppar. Men, som rapporten från SWISSAID visar, finns det hittills ingen klar definition av begreppet. Företag, regeringar och NGO:s sätter stora förhoppningar till denna metod för att förbättra jordkvaliteten, främja biologisk mångfald och göra jordbruket mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. Regenerativt jordbruk delar ursprungligen många principer med agroekologi, såsom växelbruk och odlingsmångfald, förbättring av jords hälsa och avhållsamhet från kemiska hjälpmedel. Den nya versionen av metoden ska nu också hjälpa länder i syd att minska och kompensera för växthusgasutsläpp.

SWISSAID har publicerat en rapport tillsammans med internationella vetenskapsparters: «Från ord till handling? Hur regenerativt jordbruk bidrar till klimatresistenta livsmedelssystem». Fokus ligger på kakao- och kaffeproduktion i Elfenbenskusten, Uganda och Kenya – regioner som är centrala för schweiziska företag. Genom intervjuer med berörda företag och tjänsteleverantörer klargörs vilka metoder de använder och undersöker hur genomförandet i praktiken ser ut i dessa organisationer.

Resultaten visar att regenerativt jordbruk kan åstadkomma mycket – om det genomförs ordentligt. Särskilt agroforestry, det vill säga det kombinerade odlandet av träd och grödor, erbjuder stor potential. Men det saknas ofta klara definitioner, transparent övervakning och rättvisa villkor för jordbrukare. Många projekt satsar ensidigt på koldioxidkompensation utan att tillräckligt beakta andra viktiga aspekter som biologisk mångfald, jordhälsa eller social rättvisa. 'Rättvisa priser för jordbrukare per kg kaffe eller kakao kan inte bara ersättas med betalningar för koldioxidlagring', varnar Sonja Tschirren, medförfattare och expert på klimatförändringar hos SWISSAID.

Klar definition saknas

Sonja Tschirren kritiserar att det hittills inte finns någon klar definition av begreppet 'regenerativt jordbruk': 'Speciellt när regenerativt jordbruk används för att minska eller kompensera för växthusgasutsläpp är det nödvändigt att ge konceptet en tydlig, vetenskapligt underbyggd definition och att stärka den offentliga tillsynen över genomförandet.' Det är också viktigt att skapa klarhet i hur metoden skiljer sig från biologiska eller även agroekologiska metoder.

De utmaningar som måste bemötas i samband med klimatkrisen är enorma:

Det internationella samfundet antog för två år sedan en historisk deklaration om jordbruk och näring vid klimatkonferensen i Dubai (COP28), där näringssystem erkändes som en central hävstång i kampen mot klimatförändringar. Regenerativt jordbruk ska stödas med 2,2 miljarder US-dollar.

Parallellt med publiceringen av rapporten har SWISSAID organiserat ett webbinarium om ämnet. Medverkande var:

Prof. Heitor Mancini, Institutionen för markvetenskap, Universidade Federal de Viçosa, Brasilien
Sonja Tschirren, ämnesansvarig för klimatförändringar, SWISSAID
Eve Fraser, analytiker för klimatpolitik, NewClimate Institute
Marco De Boer, medgrundare och VD för reNature
Prof. Johanna Jacobi, biträdande professor vid Institutionen för miljösystemvetenskaper, ETH Zürich

Kontaktpersoner:
Sonja Tschirren, medförfattare, ämnesansvarig för klimatförändringar, SWISSAID
Tel.: +41 (0)79 363 54 36, s.tschirren@swissaid.ch
Thaïs In der Smitten, medieransvarig SWISSAID
Tel: +41 (0)77 408 27 65, media@swissaid.ch
SWISSAID