De schweiziska sjukhusen har gjort sina läxor: 95 procent är idag anslutna till det elektroniska patientjournalen EPD. För detta har de under de senaste åren använt betydande finansiella, tekniska och personella resurser.
Den nu publicerade kostnadsstudien från förbundsmyndigheten BAG visar dock också: nyttan i vårdvardagen är hittills begränsad. Endast knappt en femtedel av sjukhusen använder EPD aktivt. Samtidigt öppnar och använder fortfarande för få medborgare en EPD. Grundproblemet: medan sjukhus är skyldiga att ansluta sig, gäller denna plikt inte för ambulatoriska vårdgivare. Som ett resultat förblir många behandlingsrelevanta uppgifter utanför EPD och dess nytta i vårdvardagen är därmed tvunget begränsad.
En djupt integrerad inlemning i sjukhussystemen är dock endast värt mödan om relevanta och aktuella uppgifter längs hela behandlingskedjan är tillgängliga. Så länge detta inte är fallet och EPD även av medborgarna används i liten utsträckning, kan det inte ha någon märkbar mervärde i vårdvardagen.
Hög insats - nu behöver vi effekt
Anslutningen till EPD medförde enligt studien i median kostnader på CHF 1'177 per säng vid en portallösning och CHF 2'318 per säng vid en djupintegration. För ett centralsjukhus av LUKS-gruppens storlek med cirka 840 sängar motsvarar detta beräkningsmässigt engångskostnader på cirka CHF 1,0 miljoner respektive CHF 1,95 miljoner. För ett regionalt sjukhus med cirka 170 sängar uppstår kostnader på cirka CHF 0,2 miljoner respektive CHF 0,4 miljoner. Därtill kommer vid en portallösning årliga driftskostnader: för stora sjukhus ligger dessa i median på CHF 505 per säng; vid 840 sängar motsvarar detta cirka CHF 0,42 miljoner per år, vid 170 sängar cirka CHF 86'000.
"Sjukhusen har gjort sitt och investerat i den digitala infrastrukturen. Nu måste dessa investeringar också ha effekt i vårdvardagen", säger Anne-Geneviève Bütikofer, direktör för H+ Ihre Spitäler. "Vi behöver program som snabbt och säkert gör behandlingsrelevanta uppgifter tillgängliga, undviker dupliceringar och konkret avlastar personalen."
Nationella standarder och konkreta program måste nu drivas framåt
Även den nya elektroniska hälsodatabasen i sig skapar inte mervärde för vården. Avgörande är att nu införa nationella standarder stegvis och koordinerat längs hela vårdkedjan. Fokus ligger på konkreta användningsfall som e-medikation och e- recept. Dessa måste vara direkt integrerade i vårdgivarnas system, förenkla informationsutbytet och fungera i behandlingsvardagen.
Ytterligare investeringar bör därför inte bara strömma in i strukturer vars ersättning redan är förutsett. De tillgängliga resurserna måste riktas mot interoperabla tillämpningar och standarder som förbättrar kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. För utbytet mellan vårdgivare krävs praktikbara lösningar utanför EPD respektive E-GD.
Endast när sådana program redan före starten av E-GD är brett genomförda och bindande, kommer relevanta och aktuella hälsouppgifter faktiskt att finnas tillgängliga för medborgarna där. För det krävs nationella standarder, en tydlig finansiering samt en bindande inlemming av alla vårdgivare.
Presskontakt:
Anne-Geneviève Bütikofer, Direktorin
Tel.: 031 335 11 63
E-Mail: medien@hplus.ch