Florentine Hilty är entusiastisk: "Vårt cellulosagel är ett mycket häftigt material." Vad som fascinerar kemisten är att den mjölkvita gelen har thixotropa egenskaper: När den skakas eller rörs om blir den tunnflytande, men återfår sin fasta form i vila. "Därmed passar den som ett naturligt tillsatsmedel till kosmetika av alla slag", säger Hilty. Forskaren leder forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Weidmann Fiber Technology, den yngsta av Weidmann-gruppens tre affärsområden.
Den 1877 grundade konglomeratet är i Rapperswil omöjligt att missa. Vid företagets huvudkontor nära järnvägsstationen sysselsätts omkring 500 medarbetare.
Stilla världsledare
Utanför Rosenstaden är företaget dock knappt känt. Ändå är det världens ledande tillverkare av isoleringssystem för högpresterande transformatorer, vilka används i kraftverk, industriella anläggningar eller datacenter. Majoriteten av de 3 700 Weidmann-anställda globalt tillverkar förprodukter eller komponenter för transformatorproducenter under namnet Weidmann Electrical Technology.
Isoleringskomponenterna tillverkas av komprimerad cellulosa, så kallad presspan. Redan i slutet av 1920-talet experimenterade Weidmann också med isolerande plaster. Ur detta skulle formsprutningsverksamheten och slutligen området Weidmann Medical Technology uppstå. Den producerar pipetter och annat högprecisionsmedicinskt förbrukningsmaterial för världsmarknaden.
"På så sätt", förklarar Weidmann-VD Maximilian Veit, "är avdelningen Weidmann Fiber Technology redan den andra avknoppningen från vår kärnverksamhet".
Forskningspartnerskap med Empa
Impulsen kom från ett samarbete med Empa. Kontaktpersonen i Dübendorf var den nuvarande direktören för forskningsinstitutet, Tanja Zimmermann, vid den tiden chef för laboratoriet för cellulosa- och trämaterial.
Cellulosafibrer är alltid förmalda för användning. Ren rutin. Men en gång skickade forskarna materialet en andra och tredje gång genom kvarnarna av ren nyfikenhet. Vad som sedan hände beskriver Florentine Hilty: "I fibrillerna av den upplösta cellulosafibern bildas mikro- och nanoskaliga nätverk, som fortfarande har tillräckligt många fria H-broar för att binda vatten." Resultatet är ett gel av mikrofibrillerad cellulosa (MFC) med en vattenhalt på 97 procent.
2016 lanserade Weidmann sitt första FoU-projekt om MFC med Empa. 2019 fick projektet en organisatorisk bas i form av Weidmann Fiber Technology. Och 2023 anslöt Florentine Hilty som ny forskningsledare till det nu sju personer starka teamet.
Målmarknad kosmetikaindustrin
De innovativa gelens applikationsområden är breda: Marknadsundersökningar pekar på användningsmöjligheter, bland annat inom energi- och beläggningsteknik. "Vårt fokus är dock på tillverkning av kosmetika", förklarar forskningsledaren Hilty, "där vill vi bli en nyckelleverantör."
Det handlar om kemiska tillsatser som säkerställer det önskade flödes- och formändringsbeteendet hos salvor och krämer. Experterna talar om reologiska effekter som just thixotropi, där ett material tillfälligt blir tunnflytande under kraft.
Massandelen av dessa hjälpmedel ligger mellan fem och tio procent. För närvarande kommer dessa nästan uteslutande från råolja-derivatet propylen. Enbart inom segmentet beauty-, makeup- och hudvårdsprodukter summerar den globala förbrukningen till omkring en halv miljon ton per år.
"Med vårt gel erbjuder vi industrin ett fossilfritt alternativ", säger Florentine Hilty. Ett alternativ som är prismässigt konkurrenskraftigt och som dessutom erbjuder funktionella fördelar. Tester med solkrämer visar att MFC fördelar skyddspartiklar bättre än konventionella tillsatser och därigenom höjer skyddsfaktorn.
Weidmann positionerar sig som en utvecklingspartner till en bransch under tryck: Å ena sidan genom allt strängare reglering av tillsatser, å andra sidan genom det förändrade medvetandet hos konsumenterna.
Kommersialiseringen påbörjas
Hittills har koncernen investerat ett tiotal miljoner i sin fiberteknologi. För närvarande pågår dussintals pilotprojekt längs hela värdekedjan; från kosmetikautveckling via kontraktstillverkning till marknadsföring.
Maximilian Veit pekar på en rad meterhöga cellulosakvarnar. Förr tillverkades här isolatorer för export. Idag produceras det utomlands - direkt hos kunderna. "Därför", säger Veit, "har vi här plats för nya värdeskapande aktiviteter."
Kvarnarna är först i testdrift. Partier (alltså enskilda produktionskörningar) analyseras kontinuerligt i ett särskilt byggt testlabb. Men Weidmann är redo att leverera. "Så snart det kommer stora partier från pilotprojekten kommer vi att skala upp anläggningarna", säger VD:n.
De viktigaste konkurrenterna på MFC-marknaden är skandinaviska papperstillverkare. De gynnas i FoU-projekt som tjänar hållbarhet genom direkt stöd från värdlandet eller genom EU.
Högskolor som platsfördel
Inte så Weidmann- gruppen. Denna nackdel måste kompenseras - särskilt genom intensivt samarbete med akademiska institutioner som Berner Fachhochschule BFH, avdelningen Arkitektur, Trä och Bygg i Biel. Där är cellulosagelen från Rapperswil regelbundet ämnet för kandidat- och masteruppsatser. Studenter utforskar dess potential i lim eller väggbeklädnader.
Eller genom projekt med förbundsmyndigheten för miljö BAFU. Forskare från Weidmann utredde exempelvis vad som skulle krävas för att i framtiden utvinna råvaran cellulosa från inhemsk bok. "Det skulle ytterligare förbättra vår gels ekobalans", säger Florentine Hilty.
Texten av detta pressmeddelande, nedladdningsbara bilder och mer information finns på den schweiziska nationella fondens webbplats: www.snf.ch > Aktuell > Pressmeddelanden
Pressekontakt: Schweizerischer Nationalfonds Avdelning Kommunikation E-post: com@snf.ch