COP30: Oljeländer och industrinationer fokuserar på egna intressen

Färdplan för utfasning av fossil energi kunde inte genomföras. I slutdeklarationen fastställdes varken minimikrav eller en tidsplan för utfasning av fossila bränslen. Detta trots att mer än 80 länder, inklusive Schweiz, enträget stöttade en sådan färdplan under konferensen. Motståndet från oljerika länder var för stort, vilket gör att detta centrala ämne nu drivs utanför den formella konferensen. "Det är viktigt att Schweiz var en av supportrarna av färdplanen för att fasa ut fossila bränslen, för utan att ge upp fossila bränslen kan det gemensamma målet att den globala uppvärmningen hålls under 1,5 grader på medellång sikt inte uppnås. Nu måste ord följas av handling. Schweiz måste anta mer ambitiösa åtgärder för att minska växthusgasutsläppen nationellt och bidra till klimatfinansiering i enlighet med vårt ansvar och vår ekonomiska styrka", säger Sonja Tschirren, klimatexpert på SWISSAID.

Tre gånger mer anpassningsfinansiering

Frågan om klimatfinansiering har försvårat förhandlingarna inom anpassning till klimatförändringar. Det är sedan länge klart att de 300 miljarder dollar per år fram till 2035 som avtalades vid förra årets COP29 inte räcker till. Pengarna ska användas för att stödja det globala Syd i klimatskydd och anpassning till klimatförändringar. Faktum är att finansieringsbehovet för anpassning enbart uppskattas till 215 till 387 miljarder dollar årligen - fram till 2030, därefter kommer det att öka på grund av de allt vanligare och intensivare klimatkatastroferna som just dessa länder är starkt utsatta för. I sluttexten uppmanades det dock nu att till 2035 ställa minst tre gånger mer anpassningsfinansiering till förfogande, vilket är fem år mer för samma summa som tidigare krävdes.

Brasiliens ordförandeskap försökte positionera Belem som COP för innovativa finans- och marknadslösningar för att kompensera för de saknade, obundna offentliga medlen. En tropisk skogsfond initierades, genom vilken länder kommer att kompenseras för att bevara skogarna. Omvänt ska de betala böter för varje förstörd hektar skog. Modellen är också avsedd att mobilisera privata investerare och flera miljarder. Ett krav på ett slut på avskogning saknas dock i förhandlingstexten och det ska tas upp i en ytterligare separat process.

Konferensen i Belem leder slutligen till vidare operationalisering av marknadsmetoden för handel med utsläppsrätter enligt Parisavtalet, vilket gör det möjligt för länder som Schweiz att kompensera sina växthusgasutsläpp genom betalningar till länder i syd för reduktionsprojekt på plats, istället för att minska dem i Schweiz.

Städa framför egen dörr

På de olika evenemangen runt COP30 visade det sig dessutom att praktiken att kompensera utsläpp istället för att minska dem på rätt plats också fortsätter att öka inom den privata sektorn och att även jordbruket alltmer inkluderas i kompensationsprojekt. Särskilt multinationella företag, även med säte i Schweiz, kompenserar sina utsläpp och de från sina partners längs värdekedjorna genom kolinlagring i biomassa och jordar. En nyligen publicerad studie av SWISSAID om sådana projekt inom regenerativt jordbruk i länder i syd visar dock att de är bristfälliga när det gäller klimatskydd. "Ett ton CO2 som släpps ut i atmosfären är inte samma sak som ett ton kol i humus i marken någon annanstans. Det saknas en stringent kontroll i dessa projekt som skulle ge legitimitet åt dessa utsläppskompensationer. Dessutom beaktas ofta varken biologisk mångfald, jordhälsa eller social rättvisa, trots påståendena", säger Tschirren. "Om vi vill uppnå verkliga resultat i klimatskyddet måste alla nödvändigtvis städa framför egen dörr."

Vid tidpunkten för publiceringen av detta pressmeddelande är ett överklagande från Colombia fortfarande pågående. Detta speglar väl balansen i COP30: Enighet i kampen mot klimatförändringarna finns inte längre.

Kontaktpersoner:

Sonja Tschirren, ansvarig för klimatärendet, SWISSAID. Tel: 079 363 54 36, s.tschirren@swissaid.ch

Thaïs In der Smitten, pressansvarig SWISSAID, Tel: 077 408 27 65, media@swissaid.ch

Redaktörens anmärkning: Bildrättigheterna tillhör respektive utgivare.